För första gången belönades en film med Publishingprisets Grand Prix.
Inspirationsfilmen Vera hyllades för närhet och nerv, distinkt regi, bra musik och ett utmärkt bildspråk. En film som på många sätt verkar ha allt – utom ett lyckligt slut.
Vera är egentligen en ganska vanlig liten tjej, med mamma, pappa och syskon. Men familjens vardagliga besök i vården väcker snart frågor. Står allt verkligen rätt till med Vera? Och hur mår familjen egentligen?
– Här ser vi ett problem men inte en lösning, då börjar tittaren tänka själv. En story där allting går bra är dötrist, och Vera är ett utmärkt exempel på motsatsen, säger Jonas Pertoft, strategisk rådgivare på Södra tornet kommunikation, som står bakom filmen Vera.
Jonas Pertoft har just klivit upp på scenen för fotografering. Som dubbel prisvinnare, i kategorin Inspirationsfilm och som vinnare av Publishingprisets Grand Prix, har han tidigare under kvällen tagit emot statyetter, diplom och branschens jubel.
– Jag vågade kanske tro på vinst i vår kategori, för den här filmen är bra. Men Stora Publishingpriset blev en härlig överraskning, säger Jonas Pertoft.
Filmen Vera handlar om att uppmärksamma vårdpersonalens skyldighet att anmäla om de misstänker att barn far illa, och är tänkt som diskussionsunderlag i en digital kurs om anmälningsplikt i vården. Uppdragsgivare är Barnsskyddsteamet vid Uppsala läns landsting.
– Det visar sig att det är skrämmande få av de som jobbar med barn som anmäler, trots att de måste, säger Jonas Pertoft och fortsätter:
– Målet var därför att det skulle ingå en film i kursmaterialet. Det är allmänt känt att diskussion ger mest och filmen blir viktig för diskussionen. Att bara svara ja och nej på frågor ger inte samma effekt.
Första steget blev att hitta ett produktionsbolag med vana att hantera känsliga ämnen. Valet föll på Amphi produktion, med stor erfarenhet av uppdrag kring jämställdhet, relationer i familjer, barn och unga.
Arbetet fortsatte med research, med forskare och undersökningar kring varför vårdpersonal inte anmäler.
– Farhågan var att filmen skulle bli för smal. Det är svårt att få en film så generell att all vårdpersonal kan känna igen sig. Personligen är jag mest stolt över att ha hittat rätt underleverantör. Man kan ha bra idéer men allt blir bättre om man samarbetar med kunniga människor, menar Jonas Pertoft.
Filmen Vera pekar inte ut någon som skyldig och handlingen är oförutsägbar. Konststycket att göra film som är både lågmäld och känslostark på samma gång belönades med full pott av juryn.
– Här finns alla ingredienser för igenkänning. Det är mamma-pappa-barn, och fördomarna finns där även om det är outtalat. Mannen är lite mörk och mystisk, mamman är blond och förvirrad. Musiken är försiktig, det är inga överdrifter, inga övergrepp eller våld, säger Jonas Pertoft.
Ett medvetet blekt bildspråk med ett tillagt ljust skimmer är tänkt att ge en dokumentär känsla. Liksom att klippa bort de gladaste och de mest ledsamma minerna.
– Nu är Vera ganska mellan hela tiden. För att få fram verkligheten, ska man gå ifrån verkligheten. Dramatiken finns där, men inte hemskheten, och det är en styrka. Det är inte vanligt att reklamfilmsproducenter klarar det, ofta blir det att lägga till humor och effekter, säger Jonas Pertoft.
Ni har lyckats hitta balansen mellan pekpinnar och känslomässigt engagemang. Vad är hemligheten?
– Filmen som medium är duktig på emotionellt engagemang, sen har vi trycksaker och powerpoints, där levererar vi fakta. Men fakta är tråkigt om man inte har engagemanget. Har jag fått ett budskap ska det vara värt att dela vidare, då ökar processerna som gör att saker fastnar i mitt minne.
Hur får man ett landsting att satsa en stor del av sin kommunikationsbudget på åtta minuter film?
– Det här landstinget har gjort filmer tidigare och vet effekten. Men det är ett stort jobb och den stora kostnaden är själva filmen. En fördel med en digital kurs som den här, är att utbildningen kan hållas utan kursledare. En arbetsgrupp kan samlas och köra kursen på egen hand och det ger direkt ekonomiska effekter. För oss var det viktigt att formulera ett uppdrag där vi tillsammans med kunden frågade oss ”Vad vill vi nå?”. Det är lätt att hamna i antal sidor istället för resultat.
Hur ser du på framtiden för rörlig bild?
– Rörlig bild skapar känslor. Där är styrkan. Och det blir mer och mer rörlig bild, eftersom det blir billigare och billigare. Med korta sekvenser kan man göra mycket, men korta sekvenser kan också vara mer utmanande att göra bra.
Hur har arbetet påverkat er i teamet?
– Man blir illa berörd. Att inte anmäla har visat sig handla om att man är rädd för att förvärra en situation, men också om risken för att sätta dit någon oskyldig. Utöver det är det okunskap, rädsla, fördomar och osäkerhet, men jag blev förvånad – hur illa kan det vara? Det är helt klart motiverande, och får oss att anstränga oss. Här gällde det verkligen att göra sitt bästa.
Vinnare
Publishingprisets Grand Prix och kategorin Inspirationsfilm 2015
Film: Vera
Byrå: Södra tornet kommunikation
Produktionsbolag: Amphi produktion
Uppdragsgivare: Barnskyddsteamet, Uppsala läns landsting
Längd: 8 min
Videointervju med Jonas Pertoft på scenen direkt efter prisutdelningen
Av Emma Johannisson
