”… en ihärdig humla som kämpar sig fram i vinden”

Tidningen Blankspot#0 med reportage från världens vita fläckar tilldelades Publishingprisets Grand Prix 2016. Tidningen är en ”årsredovisning” för de drygt tretusen medborgare som bidragit till finansieringen av den digitala reportagesajten Blankspotproject.se. Tidningen vann även kategorin Verksamhetstidningar, där juryn i sin motivering lyfte fram bildjournalistiken, typografin och tryckkvaliteten.

 

brs300frs

Brit Stakston, digital strateg i Blankspot Project, grattis till framgångarna med er tidning. Hur har ni firat?
– Jublat och stolt berättat för alla våra härliga läsare och finansiärer! I övrigt är vi ganska usla på att fira, men Nils, jag och AD:n Anders Birgersson åt en god middag direkt efter prisutdelningen.

Ni berättar att ni valde broadsheet-formatet som en hyllning till journalistikens äldre format. Vad är det ni egentligen hyllar?
– Journalistikens rötter – hantverket och förmågan att berätta vem, vad och varför. Blankspot-projektet har hela tiden handlat om att visa journalistikens betydelse i samhället och vad som särskiljer den från annat som publiceras på nätet. Vi ville visa att människor vill betala för detta och också synliggöra varför journalistik kostar.

När vi sedan skulle visa dem som stöttat oss vad vi gjort för pengarna, gjorde vi ett ”best-of-Blankspot”. Vi hade ju blivit väldigt uppmärksammade som innovatörer i branschen och tyckte därför det var kul att som digital tidskrift oväntat göra en tryckt tidning i ett klassiskt härligt format. Idag använder vi de exemplar vi har kvar som världens största visitkort.

Vilka utmaningar mötte ni när ni jobbade med broadsheet-formatet?
– Åh, det var ljuvligt! Utmaningarna var att välja ur allt som gjorts. Men så härligt att få jobba med texten och bildjournalistiken i detta format. Och responsen var fantastisk. Några var upprörda: ”vi vill inte ha papperstidningar”, ”jag har inte ens ett så stort bord”, andra älskade att få läsa reportagen i detta format och vittnade om att de för första gången läste hela reportagen från början till slut.

Att det blev så exceptionellt bra handlar förstås om att vi arbetade med några av branschens främsta. Dels varumärkesstrategen Johan Ronnestam som vi utvecklade konceptet och idén med, dels AD:n Anders Birgersson som direkt såg hur vår vision skulle tas ut och byggde en fantastisk form. Hos oss leddes arbetet av Nils Resare som redaktör. De hade nog en lång lista över utmaningar men också en lika lång lista över allt som var roligt med att jobba i det här härliga formatet.

Den enda riktigt svåra utmaningen var väl att det, visade det sig, endast fanns ett tryckeri som klarade av att trycka broadsheet-formatet.

Hur ser intresset för medborgarfinansierad kvalitetsjournalistik ut i Sverige och i världen?
– Vi har grundat Blankspot utifrån en djup övertygelse om att den uppkopplade världsmedborgaren längtar efter fler perspektiv på världen. När vi drog igång var branschen i stort så nedslagen och tvivlade över sin roll i relation till nätet och det som delas där. Vi vill stolt lyfta fram journalistik och dess demokratibärande roll. Intresset väcks också av att man som läsare kan och vill bidra med sin egen expertiskunskap. Vi jobbar nära läsarna före, under och efter reportagens framväxt.

Varifrån kommer intäkterna?
– Intäkterna till Blankspot består av tre intäktsströmmar: prenumerationer, vidareförsäljning av reportage och kunskap samt fonder och stöd från privata finansiärer och fonder. Det kommer ta ett tag innan vi når målet att prenumerationerna ska stå för 70 procent av intäkterna. Under tiden gäller det att vässa affärsmodellen och bredda intäkterna på olika kreativa sätt. Idag kommer den stora bulken av intäkter från privata finansiärer.

Varför behövs BlankSpot?
– Behovet av kvalificerad journalistik har aldrig varit större än idag. Ju större flöde av information desto mer journalistik behövs. Därför vill vi också vara en rörelse för journalistik i sig och en fråga som inte bara ska drivas av journalister utan också av våra läsare. Vi vill med journalistiken och reportagen sprida ljus över Sveriges och världens blinda fläckar. Sammantaget vill vi genom vårt arbete öka kunskapen om journalistikens roll som fundament i demokratier och därmed fungera som ett vaccin mot det slentrianmässiga ifrågasättandet av medier.

Hur ser projektets framtid ut?
– Otroligt positivt samtidigt som vi har samma utmaningar som alla i branschen vad gäller intäkter. Vi känner ett oerhört ansvar för det hopp vi väckt i branschen. Den slags kvalitetsjournalistik vi erbjuder betyder mycket, inte bara för de enskilda personerna i reportagen vars berättelse förtjänar att nå ut, men också för läsarna och deras förståelse av världen. Vi har lyckats med fantastiskt mycket på kort tid och känner oss som en ihärdig humla som kommit upp i luften och kämpar sig fram i vinden.

Vad betyder det för Blankspot Project att ni vinner Publishingprisets Grand Prix?
– Ett starkt varumärke är jätteviktigt i den process vi befinner oss i och den här sortens uppmärksamhet bidrar till precis det. Varje chans till synlighet och möjligheten att berätta om Blankspot och den journalistik vi gör betyder mycket för att nå ut och öka antalet läsare.

Tack Brit, och lycka till med ert viktiga projekt!

Lillemor Bulukin

 

bsp300

Motivering till Publishingprisets Grand Prix: För angelägen journalistik som utstrålar mod och engagemang – en gigant till yta och innehåll.

Motivering till vinsten i kategorin Verksamhetstidningar: För välskrivna texter, utmärkt typografi, sylvass bildjournalistik och imponerande tryckkvalitet – ambitiöst.

Blankspot Project
Blankspot Project är en digital folkrörelse som bevakar världens vita fläckar genom medborgarfinansierad utrikesjournalistik. Projektet startade i februari 2015. Redaktionen består av Martin Schibbye (chefredaktör) och Nils Resare (redaktör). Läs mer på blankspotproject.se

 

stp2000
Anders Birgersson (AD), Brit Stakston (digital strateg) och Nils Resare (redaktör) har just fått Publishingprisets Grand Prix av Alexandra Pascalidou.

 

Publishingprisets Grand Prix – på scenen – FILM

Segerintervjun direkt efteråt – FILM

FOTON: Fredrik Stehn och Stina Stjernkvist